Dokument/Documents


Den långa vägen till Kina
och den kortaste ...

För över 10 år sedan fann Anders Wästfelt och hans dykkamrater resterna av den år 1745 förlista ostindiefararen Götheborg. Detta blev upptakten till ett storslaget äventyr. Under nära 10 år grävde man ut förlisningsplatsen. Man sökte orsaken till den oförklarliga förlisningen. Den sista resan kartlades och hennes last och besättning. Efter hand fick man en allt klarare bild av hur skeppet sett ut.

En ny ostindiefarare

Under arbetet väcktes idén - varför inte bygga en ny ostindiefarare och åter segla till Asien längs den gamla handelsvägen runt Kap. Ett skepp som till linjer, rigg och skrov skulle motsvara en typisk svensk ostindiefarare från omkring 1750. Sagt och gjort. Pengar samlades in, en stiftelse skapades som framtida huvudägare, och bolagsnamnet var ju givet - Svenska Ostindiska Companiet AB. Till allas häpnad var namnet ledigt på patentverket.

Nytt varv på Eriksberg

Nu har åter ett nytt varv startats på Eriksbergs gamla varvsområde på Hisingen. För ett år sedan sträcktes den över 30 meter långa ekkölen och nu i vår reser sig spant efter spant mot skyn i den nybyggda skeppshallen. Varvet är öppet för besök och till våren väntar den stora turistrusningen.

Varför bygga en ny ostindiefarare

Skälen är många. I botten finns alla göteborgares kärlek till havet. En riktig båt skall helst dofta tjära, även om man själv väljer plast... Segelentusiasterna har flockats kring projektet som nästan dragit till sig vad vi har i Sverige av expertis på segelsömnad, eksnideri, skeppstimring och riggarbete. Under sommaren och hösten hoppas alla att arbetet skall komma igång på riktigt. Pengar är som alltid den stora stötestenen. Allt arbete utförs idag frivilligt eller som olika arbetsmarknadsåtgärder.

Köpmännens stad

Men Göteborg är inte bara seglarnas stad, det är även köpmännens och donatorernas stad. Under de senaste åren har tusentals visningar gjorts av varvsområdet. Hundratals föreläsningar har hållits medan ritningar och skepp sakta vuxit fram på stapelbädden. När man hört om de ofantliga vinster som gjordes på 1700-talet blir den stora frågan som alla köpmän ställer, hur skulle vi kunna göra om detta idag? Vad var det man gjorde som var så fantastiskt lönsamt? Ja, man handlade med te och siden, men är det verkligen det vi skall satsa på? Kanske, men hemligheten var en annan.

Hightech av ek

På samma sätt som idag investerade näringslivet i teknik, och en ostindiefarare var den tidens modernaste kommunikationsutrustning. Detta kan vara lite svårt att se för oss som tycker att segelfartyg är romantiska, men på den tiden engagerade man de skickligaste skeppsbyggmästare som fanns. Man köpte det bästa timmer som gick att uppbringa, den starkaste segelduken, de spänstigaste furorna till master, de rakaste och kådrikaste granarna till rår och de skickligaste navigatörerna som fanns sattes att styra skeppet. Tidens duktigaste affärsmän sändes personligen till Indien och Kina för att personligen göra så bra affärer som möjligt för land och compagni. Plötsligt kunde man resa, längre, snabbare, säkrare och billigare än någonsin tidigare och vinsterna blev ofantliga.

Donatorernas stad

Så kunde Göteborg även bli donatorernas stad. Av de vinster som skapades genom ostindiehandeln kunde direktörerna Niklas Sahlgren och William Chalmers donera startkapitalet till storartade institutioner vi ännu idag är tacksamma för.

Styr själv Ostindiefararen Götheborg III på hennes första resa redan nu

I år skall ostindiefararen Götheborgs utställning handla om resan. Även i år disponerar man hela G-hallen. Stora ytor har reserverats som föreläsningssalar och mötesplatser, för i år skall vi uppleva ostindiefararen Götheborg IIIs första resa, på Internet. Alla destinationerna finns med och du själv står vid rodret. Välkommen på en virtuell upplevelse med doften av äventyr, tjära, och segelduk klart förnimbara i bakgrunden.

Jan-Erik Nilsson
IT ansvarig
Projekt Ostindiefararen Götheborg III

Ostindiefararens Götheborg III
första resa gör vi på Internet

Var gång tekniken förnyats har världen krympt. Idag ryms världen på ett skrivbord. Ja, så tycker i alla fall alla som stiftat bekantskap med Internet. Är då inte ostindiefararprojektet ett historiskt projekt? - Nej, inte enbart svarar projektets IT-ansvarige Jan-Erik Nilsson. För mig är detta ett framtidsprojekt där vi skall ha historien med oss. Vi skall använda Internet för att informera om skeppsbygget, vem som stödjer oss och vad det hela går ut på. Sedan hoppas jag vi skall kunna bidra till både ny handel och ny forskning.

Skepp är en bra symbol för kommunikation tycker man på TELIA, som helhjärtat beslutat stödja projektet.

Vår förhoppning är att Ostindiefararen Götheborg III skall kunna bli en mittpunkt för en rad olika aktiviteter, säger Jan-Erik Nilsson. Ostindiefararprojektets egen utgångspunkt på Internet kommer bland annat innehålla en karta över den planerade resvägen. På denna karta kan vi, tills det riktiga skeppet är byggt, göra en fingerad resa från plats till plats. Vi kan visa en bild på den ursprungliga Ostindiefararen Götheborg och låta henne följa sin gamla resväg. Allt eftersom tiden går ändrar vi kartan och låter det hända olika saker efter resvägen. Självklart skall här finnas information om skeppsbygget och här skall alla sponsorer kunna informera om sig själva och sina produkter.

Elektronisk handel blir allt viktigare inom världshandeln. Ostindiefararen Götheborg III kan bli en bra symbol för handel och kommunikation, säger Sveriges Generalkonsul i Shanghai, Bengt Johansson och Sveriges Exportråds chef i Shanghai, Anita Jonsson, håller med. - När det riktiga skeppet närmar sig Asien någon gång in på 2000-talet blir det en enastående kulmen på allas marknadsarbete. Intresset här i Kina är stort. Troligen finns det ett stort intresse även på övriga destinationer längs resvägen. Detta är ett av de starkaste koncept för en samlad svensk exportsatsning vi sett. Vi kan bara önska lycka till.

Kanske kan vi arrangera "virtuella mässor", alltså bara på dataskärmarna, säger man på SVENSKA HJÄRNVERKET/EDUITAINMENT. Det blir oerhört mycket billigare än vanliga mässor. Hur små företag som helst kan vara med utan att resa en meter. Vi tror att detta blir en mycket attraktiv plats att vara med på, för alla projektets sponsrande företag. Inför varje "ankomst" på kartan kan vi ha en virtuell handelsmässa för alla kontakter som tagits via nätet. Sedan tror jag att alla åker ned personligen om nätkontakten verkar lovande. Vår förhoppning är att få kontakter att mogna till möten och information att mogna till samlastning och containertrafik.

Westnet är man entusiastiska över ostindiefararprojektet: – Ostindiefararen är ett intressant projekt som kommer att locka till sig trafik säger VD Lars Isacson. Internet är ju inte som TV. Här måste användarna söka information själva och då måste man ha ett intressant innehåll. Vi tror att det här kan bli en av de bästa adresserna på nätet. För egen del vill vi gärna hjälpa sponsorer att planera för hur de skall dra nytta av både den nya tekniken och detta intressanta projekt.

Datatorget på Lindholmen har också stora planer. Där utbildar Utbildningsförvaltningen Göteborgs lärare och elever i den nya tidens teknik. – Vi tycker Ostindiska Kompaniet är ett utmärkt tema i vår undervisning, säger Stefan Lundström. Kanske kan man med hjälp av en teatergrupp spela upp vad som hände på olika ställen längs resvägen på 1700-talet. Det är lätt att sända ljud idag över Internet och rörliga bilder blir allt bättre. – Vi kan låta elever bidra med egna tolkningar av vad som hände ombord på en ostindiefarare dag för dag säger, Stefan Lundström. Hur det var att leva och arbeta ombord för den vanliga besättningen är mycket litet känt. I Västsverige har nästan alla en eller flera ostindieresenärer i släkten. Det finns stora mängder dokument och minnen hemma hos vanligt folk som vi gärna skulle vilja använda.

Professor Ulf Olsson vid Ekonomisk-Historiska Institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet är också intresserad. – Kompaniets roll i svensk ekonomi är föremål för mycket spekulationer men lite forskning. Området lämpar sig också bra för internationella jämförelser. Ostindiska kompanier fanns i många länder och frågan om statens roll i ekonomin är alltid aktuell.

Fil. Dr. Bertil Andersson vid samma institution har speciellt studerat Göteborgs merkantila historia. – Ostindiska Kompaniets verksamhet hade större betydelse för landet som helhet än för Göteborg. Det ostindiska kapital som placerades någorlunda förståndigt har betydelse än idag. Tänk bara på direktörerna William Chalmers och Niklas Sahlgren. Det är inte många idag som kommer ihåg att det är ostindiepengar som ligger bakom Chalmers Tekniska Högskola och Sahlgrenska Sjukhuset. Kan detta projekt utmynna i något ens hälften så bra är det väl värt ett försök.

Institutionen för Lingvistikvid Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola ser också stora möjligheter i ostindiefararprojektet. – Lingvistik är frågan om språkets användning för kommunikation, säger Professor Jens Allwood. För oss handlar ostindiefararprojektet om att få folk från vitt skilda kulturer att förstå varandra. Internet ger dramatiskt nya möjligheter till multimodal och interkulturell kommunikation. Självklart skall vi vara med här. Det är många av våra forskningsprojekt som burit frukt i form av ny programvara vi skulle kunna prova ut här, bland annat ett för optimal lokalisering.

Martin Åberg vid HISTORISKA INSTITUTIONEN vid Göteborgs Universitet är också intresserad. Det finns ett stort antal handskrifter från gamla Ostindiska kompaniets tid bevarade i arkiv runt om i världen men reskostnaderna försvårar studierna av dessa. Det är en gammal dröm hos mig och Ulf Andersson på LANDSARKIVET att skapa en handskriftsförteckning, med vissa dokument tillgängliga i sin helhet. Det skulle ge ett utmärkt underlag för all forskning inom detta område

.

För den forskningsintresserade kan vi till sist bara inte låta bli att tipsa om Stockholms Universitetsbibliotek. Det är Internet när det är som bäst.

Jan-Erik Nilsson
Forsknings och IT-ansvarig
Projekt Ostindiefararen Göheborg III

Handlingsplan för införande och bruk av Informationsteknologi inom Projekt Ostindiefararen Götheborg III

Bakgrund

På Eriksbergs gamla varvsområde har ett nytt varv vuxit upp. Här har nu bygget av ostindiefararen Götheborg III startat. Det skall bli ett skepp som till storlek, linjer, rigg och skrov skall motsvara en typisk svensk ostindiefarare från omkring 1750.

Så här började det

Efter 1600-talets stormaktstid och dyrbara krig låg Sveriges ekonomi i ruiner. Landet måste ställas på fötter igen. Lösningen låg bland annat i internationell handel. År 1731 grundades det Svenska Ostindiska Kompaniet.

Ett svenskt handelsäventyr

Med Göteborg som säte bedrev Sverige 1731-1813 en fredlig och givande handel med Kina. Förebilden hämtades till en del från de framgångsrika holländska och engelska Ostindiska kompanierna.

En krympande värld

Var gång kommunikationstekniken har förnyats har jorden krympt. Den framväxande industrialismen förändrade under 1700-talet stegvis de ekonomiska förutsättningarna för mänsklig samvaro. Utan att se mer än konturerna av vad framtiden kan innebära känner vi nu på oss att världens nationsgränser sakta håller på att upplösas. Efter hand upptäcker vi att Europa och Asien befinner sig på samma kontinent och att digitala telefonförbindelser med ljud och bild krympt ihop jorden till något som ryms på skrivbordet.

Fullriggarna och IT

Fullriggarna och 1700-talets navigationshjälpmedel var den tidens spetsteknologi. För att förstå vår historia och utnyttja vad vi kan lära oss av den, bör vi därför engagera oss så kraftfullt som möjligt för att utnyttja vår egen tids modernaste kommunikationsteknik. Ostindiefararbygget och den planerade resan kan bli en central symbol kring vilken en rad aktiviteter kan utvecklas. En av dessa aktiviteter bör bli utvecklandet av ett kommunikationsnätverk med fyra hörnpelare:

  1. Handel
  2. Turism
  3. Historia
  4. Utbildning

En handlingsplan

Ur projektets synpunkt skall arbetet utgå från vårt konkreta behov av att etablera en närvaro på Internet. Den grundläggande informationen är den planerade resvägen som enklast åskådliggörs med hjälp av en karta som i realtid följer resan den dag den verkligen äger rum, och som fram tills dess kan tjänstgöra som en kontaktskapande förberedelse.

Kartan förses med klickbara destinationer.

Varje destination öppnar en välkomstsida med innehållsförteckning.

Varje destination kan själv ta ansvar för uppläggningen av sin egen information allt efter som samarbetspartners identifieras.

Den första bild som erhålls för varje destination bör innehålla de fyra ingångarna 1. Handel, 2. Turism, 3. Historia och 4. Utbildning.

  1. Handel
  2. Handel innebär ett sökbart register med handels- och affärsförfrågningar kopplat till beställnings-, betalnings- och leveranssystem. Arrangerandet av virtuella mässor har diskuterats.

  3. Turism
  4. Turism presenterar orten kopplat till bokningar.

  5. Historia
  6. Historia bör vara ett forskningsprojekt som ger bakgrunden till våra handelsförbindelser. I Göteborgs fall presenteras Svenska Ostindiska Kompaniets historia.

  7. Utbildning
  8. Utbildning kan vara allt från lokala universitets och högskolors officiella hemsidor till interaktiv utbildning i ämnen som aktualiserats av projektet.

Tre parter

För att detta skall kunna genomföras krävs tre parter:

  1. En redaktion eller styrgrupp inom ostindiefararprojektet som ansvarar för den projektspecifika informationen, deltar i den övergripande planeringen av nätverkets utveckling samt utvecklar kontakterna mellan IT-gruppen och projektets övriga intressenter.
  2. En vetenskaplig projektorganisation som har huvudansvaret för planering och genomförandet av de forskningsprojekt som kan bli aktuella.
  3. En kommersiell organisation som tillvaratar projektets kommersiella potential för att främja båtbygget och skapa egen ekonomisk bärkraft för projektets IT-verksamhet.
Jan-Erik Nilsson
IT-ansvarig
Projekt Ostindiefararen Götheborg III
Åter till Ostindiefararen Götheborg III
Back to the East Indiaman Götheborg III

telia
Official Telecom Operator
Webmaster: Jan-Erik Nilsson, Ostindiefararen Götheborg III