HEM |  TIDNINGEN |  Programförklaring 1993 |  Rune Ströms Roderdonation 1996 |  SOIC AB 1994 |  STIFTELSEN 1997 |  Nej till IT 1997
Berits brev 1997 |  Kinarådet |  Stiftelsens stadgar |  Lena von Sydows Brev |  Bilsabotage 1999
Brev till Medlemmar 1999 |  Brev till Stiftare 1999 |  Brev till Sponsorer 1999 |  Anders' Brev till SMG 1997/98

DOKUMENT I URVAL

Bilaga till Tidningen Ostindiefararen Götheborg: Februari 1998

Brev till SvD, DN och Radio Göteborg om två bilsabotage som kunnat få allvarliga följder



Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Radio Göteborg

 

Göteborg 1999-01-31

Att: Nyhetschefen


I ett separat meddelande har jag översänt förstasidan i en journal jag nu fört i två år.
Berättelsen handlar om ett maktpolitiskt övergrepp som iscensatts av Göteborgspolitiker där namn som Göran Johannsson, Göran Bengtsson, Kjell A Mattsson, Lars-Åke Skager, Bengt Tengroth, m.fl återkommer dag efter dag.

"Konflikten" är ingen konflikt mella två jämnstarka parter, utan en kamp förd av de privatpersoner som med egna idéer, eget arbete och egna pengar startade ett projekt som var för bra för dem att få behålla - mot Göteborgs (s)-politiker.

Projektet sågs som ett möjligt medel i kampen mellan städerna Stockholm och Göteborg, om att bli porten mot den lockande Asiatiska marknaden.

Det blivande ostindiefararvarvet besöktes av delegation efter delegation. Kinesiska Vice premiärministrar och borgmästare hedrade varvet med besök. Limousinkaravanerna avlöste varandra, medan Göteborgs politiker stod vid sidan av och undrade vad som hände.

Till sist grep man in och tog över, med förre Svenska Varvsdirektören Bengt Tengroth som verkställande kraft.

Kommunala pengar skakades fram och intresserade sponsorer från det privata näringslivets stängdes medvetet ute. Antalet sponsorer krympte på några få år ned från över 200 till idag 24 (varav 11 trädgårdsmästerier och 6 kommunala bolag).

Den kamp jag för min egen del för, handlar inte om pengar utan om respekten för projektets ursprungliga målsättning - som inte bara var att bygga en båt - utan att främja kultur, handel, internationella kontakter och forskning samt - att jag försöker lära mina barn att det är fult både att ljuga och stjäla.

Efter att min familj och jag personligen tillsammans med Anders Wästfält nu blivit utsatta för två bilsabotage som kunnat få allvarliga följder, inser jag nu att jag kanske gett mig på mer än jag klarar av ensam. Händelserna är naturligtvis polisanmälda. Jag vill därför nu innan det är för sent, överföra stafettstaven till några fler.

Historien finns ännu så länge att läsa på internet, på adressen http://www.ostindiefararen.org/ eller http://www.ostindiefararen.net

Projektet är synnerligen välkänt i västra Sverige, men har aldrig nått samma riksnivå som toblerone, skrotkassor och sönderklippta kontokort får, men bokstavligen talat tusentals personer känner väl till projektet i Västsverige.

Problemet är bara att mot den ekonomiska och politiska övermakt vi bekämpar står privatpersoner sig slätt. Hur mycket rätt man än har.

Här är i alla fall hela historien så här långt komplett med namn, datum, doukumentation och diarienummer.

Med vänlig hälsning
Jan-Erik Nilsson