TRETTONDE ÅRGÅNGEN
TRETTONDE ÅRGÅNGEN
Juli-December 1999
Anders och Berit Wästfelt lämnar Göteborg
Initiativtagarna Anders och Berit Wästfelt meddelar i ett brev alla medlemmarna i Vänföreningen Ostindiefararen Götheborg att de nu lämnar Göteborg.
|
Till medlemmarna i Vänföreningen Ostindiefararen Götheborg
Bästa medlem,
På detta enkla sätt vill vi informera Dig om att vi flyttar från Göteborg. I månadsskiftet nov/dec 1999 lämnar vi stán! Efter 33 år i Göteborg går flyttlasset till Norrland ! Beslutet har vuxit fram under de senaste två åren. Vi har på "gamla dagar" börjat få hemlängtan. Vi har våra rötter i Västernorrland. Här finns en fantastisk natur, rymd och frihet och massor av möjligheter att utveckla och arbeta med spännande projekt. En viktig sak, som påverkat vårt beslut att nu lämna Göteborg, är att vi även i framtiden vill använda och utveckla vår kreativitet och skaparglädje, samma kraft som vi använt för att genomföra utgrävningen av Ostindiefararen Götheborg och bygga upp projekt Ostindiefararen Götheborg III. Som medlem i Vänföreningen har du inte kunnat undgå de senaste årens händelseutveckling i projekt Götheborg III. För vår personliga del har utvecklingen varit mycket frustrerande - men också lärorik. Vi har fått en (obehaglig) insyn i hur det fungerar i maktens korridorer i Göteborg. Där råder ingen demokrati ! Nu är det kanske så att den nuvarande ledningen av projekt Ostindiefararen Götheborg III drar en suck av lättnad när "problemet i Partille" (Bengt Tengroths uttryck) flyttar från stán. Men ack vad de misstar sig! Som stiftare och medlemmar i Vänföreningen kommer vi även fortsättningsvis att kämpa för att projektets grundidé fullföljs, även om vi inte rent fysiskt kommer att ha möjlighet att ses lika ofta i framtiden. Till sist vill vi TACKA ALLA ER tusentals medlemmar, som gjorde det möjligt att starta projekt Ostindiefararen Götheborg och som fortfarande stödjer projektets grundidé och Vänföreningens arbete. Sävedalen i september 1999 Många varma hälsningar
|
Det här är faktiskt imponerande. Göteborgs Stad hedrar de sina. Att få sitt namn på en spårvagn är det närmaste man kan komma att bli adlad i Göteborg.
På Nya Älvsborgs Fästning, 900 meter från Ostindiefararen Götheborgs förlisningsplats, berättar Anders Wästfelt om hur det hela startade för på timmen 254 år sedan. Därefter besåg vi den fängelsehåla lotsen Kasper Mattsson hamnade i. Kanske något att begrunda för nuvarande potentater, vad som kan hända när man styr fel.
Vänföreningens traditionella förlisningsfest avhölls på Nya Älvsborgs Fästning. Anders och Berit Wästfelt berättade inför en fullsatt Courtin 5 om hur hela ostindierfararprojektet startade för 15 år sedan. Hur utgrävningen av Ostindiefararen Götheborg genom många tusen frivilligas insatser växte till Projekt Ostindiefararen III.
Den av Stiftarna valda arbetsgruppen/Nya stiftelsestyrelsen rapporterar till Stiftarna att Länsrättens dom kommer att överklagas i Kammarrätten då ingen prövning av stagarna har gjorts. Man meddelar också att Göran Bengtsson framför som krav för att ens sätta sig vid ett förhandlingsbord att varken Anders Wästfelt eller Lars Jaktling skall få delta i projektet i framtiden. (Se Anders Wästfelts brev till Göran Bengtsson nedan.)
Projektets trotjänare och stöttepelare Ingela Orre säger upp sig och avslutar därmed sitt fyraåriga arbete i Terra Nova-varvets centrala bokningsreception. Tack Ingela för ett fantastiskt jobb. Vi som startade projektet kommer aldrig att glömma din otroliga förmåga att hålla många bollar i luften och ditt positiva och smidiga sätt gentemot såväl besökande gäster som arbetskamrater. Under de första åren hade vi aldrig lyckats utan dig. Det var inte lätt att utifrån en grusplan bygga upp det vi gjorde tillsammans. Vi kan bara konstatera att SOIC AB åter förlorat ännu en av sina bästa krafter.
Med anledning av Jaktlinggruppens brev till Stiftarna av den 15 september (se ovan) skriver Anders Wästfelt följande brev till Länsöverdirektör Göran Bengtsson:
|
Länsstyrelsen i Västra Götaland / ATT DIARIEFÖRAS
Sävedalen den 23 september 1999
Som stiftare i Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg III har jag i dagarna erhållit ett brev från den styrelse som vi stiftare valde vid årsmötet den 1998-02-22/04-01. Jag noterar i detta brev att vår valda styrelse på ett föredömligt sätt försöker hitta en lösning på problemet att du inte vill acceptera stiftarnas beslut. Som stiftare och privatperson kräver jag att du offentligt redogör för dina motiv till dina två krav för att ens vilja förhandla med vår valda styrelse. 1. Vad har du för motiv till kravet att den rättsliga processen skall avbrytas ? Är det inte bra att rättsligt pröva om Stiftelsens stadgar är giltiga ? 2. På vilket sätt främjar du projekt Ostindiefararen Götheborg III genom att för all framtid utestänga advokaten Lars Jaktling och mig från projektet ? Du om någon vet att du själv sitter på din post som stiftelsens ordförande genom att vi stiftare valde dig på 1997 års årsmöte. Anser du inte att detta börjar bli fånigt när du så envetet vägrar oss stiftare att hålla ett nytt årsmöte – och då KANSKE välja bort Dig? Anser du att du har juridisk rätt att utifrån Din maktposition i samhället bara vägra följa de lagar och normala ungängessätt som gäller för alla andra?
Med vänlig hälsning
Anders Wästfelt cc: Stiftare och övriga berörda
|
Kommentar
Vem som helst kan konstatera att Anders och Berit Wästfelt har fråntagits sitt livsverk. De som verkställt detta finns bland Göteborgs stads ledare och samhällets stöttepelare. Ingen av dessa kan frånsäga sig sitt ansvar. Tusentals medlemmar och tiotusentals göteborgare i alla åldrar som var med i utgrävningsäventyret påminns nu varje gång de hör talas om ostindiefararprojektet, om att initiativtagarna inte längre är med. Konsekvenserna kommer att finnas inom själva samhället i form av en personlig erfarenhet som inte kan ge någon annan känsla än - förakt.
Göteborgs maktklick byger nu själva vidare på en symbol som i all framtid kommer att stå för; att privata initativ inte lönar sig; att okuvligt entreprenörsskap belönas med att man bestjäls; att den starkaste tar vad han vill ha; och att små människor som opponerar sig mot makthavares hån, övergrepp och förtal, står ensamma och rättslösa inför hela samhället.
Lärorikt kanske, men svårt att få sponsorer till.
Denna journal upphör från och med nu, tills den dag det finns något positivt att rapportera. Vänförening och Stiftare arbetar vidare som tidigare.
Ni som nu driver bygget vidare kan nu inte ens längre luta er mot känslan av att ni har stulit något attraktivt, något vi till varje pris vill ha tillbaka, men inte får. Det var aldrig det, det handlade om. Frågan för oss var - ansvar. Ansvaret för att med glädje, mod, entusiasm och öppenhet genomföra något på det sätt - och med det syfte - som vi bad att få hjälp med - och fick.
Goodwill är en färskvara och allt som en gång byggdes upp av entusiasterna är nu borta. Ni som stulit projektet får nu klara er på egna ben, med den "goodwill" ni själva bygger upp.
Lycka till!
Bakgrund
Stiftelsens styrelse och ändamålsparagraf
Stiftelsens stadgar, nuvarande och ändrade
Initiativtagarnas programförklaring och mål, 1993.
Inititativtagarnas kamp för den ursprungliga idén, journal
Bolagets nej tack till IT-sponsorer, sept 1997
Kinarådets utnyttjande av Ostindiefararprojektet
Berit Wästfelts brev till stiftelsen, okt 1997
Jan Erik Nilssons brev till massmedia, januari 1999
Bertil Philipssons brev till Vänföreningens medlemmar, våren 1999
Anders Wästfelts brev till stiftarna, 15 feb 1999
Anders Wästfelts brev till sponsorer, 15 feb 1999
Denna sidas adress på Internet:
http://www.ostindiefararen.com/aw99sept.htm. Länka gärna till den!
Redaktionsruta finns på internettidningens förstasida http://www.ostindiefararen.com/.